Ett snabbt kort inlägg för att meddela att jag nu ändrar fokus på Creative Being tillbaka till främst bloggformatet! Jag brinner fortfarande för att inspirera alla att hitta sin kreativitet men jag måste göra det i ett format som jag hinner med och som ger mig själv glädje och inspiration, utan krav. Jag kommer inte fokusera på meditativ konst bara utan gå tillbaka till hjärtat. Att vilja prova allt. Att utforska allt skapande. Med fokus på att skapa kravlöst och lustfyllt och för att må bra. Jag är så INNERLIGT tacksam att jag upptäckte kreativiteten i mig själv när jag släppte alla tankar på perfektion och att man måste vara ”född till konstnär” för att få skapa och vara kreativ. Jag kan säga att utan kreativiteten de senaste åren vet jag inte hur jag hade överlevt själsligt. Den har tagit mig igenom många tuffa år och än i dag hjälper […]
I mitt senaste inlägg hade jag fortfarande tankar kring hur jag ska ta Creative Being vidare. Det stod still både i idéer, lusten, engagemanget och orken. Till slut insåg jag att jag helt enkelt måste släppa det ett tag. Inte tänka på det. Låta det vila. När man släpper alla tankar, måsten, krav så kommer insikten till slut. Felet var att jag fastnade i sociala medier och alla regler som gäller där för att växa och hur man är ”slav under algoritmerna” och den absolut värsta fienden mot kreativitet, speciellt för oss med lågt kreativt självförtroende – jämförelsen. Facebookgruppen har jag inte kunnat hålla igång som jag tänkte. Mitt instagramkonto har legat i träda så länge att Instagrams algoritmer hatar mig just nu. Men vet du vad? Det gör ingenting! Det är inte algoritmer och gilla-markeringar och antal följare som driver mig. Så länge jag fokuserar på det som fick […]
Hur ska jag ens börja skriva detta blogginlägg? Jag hade sådana planer för Creative Being och sådan inspiration förra året. Men så kom livet emellan. Igen. Hur många gånger har jag inte startat om igen med Creative Being. Varje gång slutar det på samma sätt. Jag orkar inte hålla uppe takten! Jag har nu tvingats att inse att det inte går att kombinera Creative Being så som jag ville ha det med heltidsjobb och utmattningssymtomen som ständigt återkommer. Jag har fortfarande inte fått något svar på varför jag är så otroligt trött. Är det utmattningsdiagnosen i sig som segar sig kvar eller är det sköldkörtelproblematiken som aldrig löser sig? Är det klimakteriet? Eller är jag bara knäpp!? Ibland undrar jag och förtvivlar över att jag aldrig riktigt kommer över vattenytan! Det har också hänt en hel del 2022. Det allra bästa som hände var att jag träffade min lille Nisse […]
2021 var året då jag insåg att jag måste var kreativ för att må bra. Tack vare ett hemskt 2020. Ibland måste livet slå en rejält hårt i ansiktet för att man ska vakna! 🙂 2020 var ett av de värsta åren i mitt liv. Mormor dog, jag blev sjukskriven för utmattning och i samband med det upptäcktes sköldkörtelproblem och dramatisk långdragen cancerutredning av halsknöl i sköldkörteln. Med mera, med mera! Det var ett ohyggligt tufft år! Men – när faran var över i slutet av året så tänkte jag att jag ta mig tusan inte att ska ha gått igenom ett sådant helvetiskt år i onödan. Att jag tog mig igenom allt skit som hände och fick leva betyder att 2020 var meningen på något sätt. (Förutom att mormor dog i pandemin. Det var INTE meningen! Förbaskade skitvirus :() Det skulle lära mig något. 2020 tvingade mig se livets […]
Ny månad och dags att annonsera nytt tema i Facebookgruppen. Jag älskar hösten. Övergången från den soldränkta frodiga sommaren då allt är fullt av liv till en tid då mörkret gör sig påmint igen. Hösten sänker tempot och inbjuder till en tid av eftertanke efter den intensiva aktiva sommaren och semestertiden då i alla fall jag lever mer i nuet, dag för dag. För mig är hösten mer en nystart än vad nyåret är! Samtidigt som det innebär att den ljusa tiden på året ger vika för den mörka årstiden. Så det är liksom nystart och avslut i ett. Det finns inget som är så vackert som en tidig dimmig oktobermorgon eller en klar höstdag med solens gyllene strålar som får lövens alla färger att glöda mot den blåa hösthimlen i naturens egen färgkonstrast. Den gyllene timmen på hösten tar andan ur en. Då förvandlas de gyllene strålarna till flytande […]
Sommaren närmar sig sitt slut. Hösten gör sig påmind i luften trots att sensommaren fortfarande hänger kvar. Sommarens värmeböljor blandas med regnskurar och kyligare nätter. Härligt tycker jag. Med höstluften är också vardagen tillbaka efter fem veckors nödvändig semester. Dessa fem veckor har verkligen gett mig välbehövligt perspektiv på allting och hur viktigt det är med balans i min återhämtning. Balans på flera sätt. Både det klassiska – balans mellan arbete och fritid. Men även balans i respektive del. Balans i arbetet och balans på fritiden. Jag måste verkligen känna efter på riktigt var min gräns går i dessa olika sammanhang. Både mina fysiska och mentala gränser behöver balans. Jag behöver fungera på jobbet. Jag behöver min kreativitet och Creative Being på min fritid. Jag behöver ge mig själv de bästa förutsättningarna för min fysiska hälsa för att även hitta min mentala styrka. Och för att orka. Orka med att […]
Hoppas att du har haft en fin vecka! Jag har varit väldigt trött denna vecka (sköldkörteln – låg energi… 🙁 ) Men jag har i alla fall fått positiv mental energi av att jobba med att få igång Creative Being och att filma veckans bravader kring fotokursen. 🙂 Nu är det äntligen dags för denna veckas inlägg som ju ska handla om starten på just fotokursen. Det känns jätteskoj och inspirerande efter första lektionen. Kursdeltagare med olika erfarenheter och olika åldrar som jag tror jag kan lära mig jättemycket av. Kursen kommer innehålla redigering (Lightroom och Photoshop), att fotografera manuellt (det gör jag redan) och massor av tips och tekniker för att lyckas med sina landskapsbilder. Jag ser verkligen fram emot våren med landskapsfoto! Det absolut bästa med att fota landskap och natur för mig är att man får en anledning att verkligen få vara i naturen. Det kombinerar kreativiteten […]
2020. Året då allt ställdes på ända och jag, och världen, fick lära oss hur skört livet är. Och hur snabbt tillvaron, och allt man tagit för givet, kan förändras. Globalt fick vi lära oss att hålla ut, hålla i och hålla avstånd. Vi fick lära oss att avstå från det viktigaste vi har, som är så grundläggande mänskligt: Att fritt kunna umgås med nära och kära. Många av oss har också förlorat någon i denna farsot som kallas Covid 19. Min mormor lämnade oss på den dödligaste dagen dittills i pandemin, den 15 april. Denna sjukdom är så omänskligt grym. Mormor fick genomlida sjukdomen ensam och vi fick inte ta farväl. Det här gör så ont att jag knappt kan skriva det – denna smärta skär igenom hjärtat och gör sorgen djupare. Det blir inte bättre när man tänker på hur många som delar detta öde med oss. Alla […]
Den 7 augusti. En sorgens dag som omfamnar oss med den tryckande värmen. Det är en av sommarens varmaste dagar. Värmen kom på sensommaren. Tillsammans anländer vi till Skogskyrkogården. Solen står högt på himlen och träden kastar skuggor över grönskande buskar och gräs och prydliga gravstenar. Jag tänker på hur vackert mormor tyckte det var med trädens skuggor över solbelysta gröna gräsmattor. Vi köper varsin handbukett i en liten blomsterbutik utanför kyrkogården. När vi anländer till det lilla kapellet ser vi hennes vackra urna på en grön duk, omgiven av en oerhört vacker gravkrans från oss alla, och en från morfars syster. Mormor hade blivit hänförd av de vackra blommorna: ”Tänk att det kan finnas någonting så vackert i denna grymma värld!?” hör jag hennes röst inom mig. Ceremonin är lugn och fin, med hennes allra käraste på grymt pandemiavstånd. Precis när ceremonin sätter igång känner jag en omfamning inombords. […]
Vem trodde att det senaste inlägget i denna blogg skulle publiceras i januari 2018. Det har varit två omtumlande år, som till slut ledde till utmattning och sköldkörtelproblem. Vad som är hönan eller ägget av dessa två vet jag inte, men att långvarig stress är grunden till båda är jag övertygad om. Att dessutom krascha in i den berömda väggen mitt i en pandemi med så kallad social distansering är inte heller att rekommendera. I en tid i livet då man aldrig har behövt sina nära och kära mer, får man inte krama dem, inte träffa dem. Det går inte att beskriva. Och jag förlorade min mormor, en av de personerna som stått mig allra närmast i livet, på det grymma sätt som detta virus skiljer oss från våra kära. Utmattning, sorg, sjukdom. Allt på en gång. Jag kommer säkerligen skriva mer om detta – hur allt har påverkat mig, […]
Arkiv
Kategorier
  1. Good to see you back writing! X