Sleepyhead

Sleepyhead.

That’s me. Again. Yet another evening gone because sleep wins without me even knowing. It’s not fair. I don’t have a chance to fight it, since it just happens. It’s like the body drugs itself. Leaving me all confused when I wake up again at half past one in the middle of the night. Huh? Is it morning? Is it night? Am I asleep? Am I awake? What happened?

So I didn’t get to update today’s entries in the blog yesterday. I didn’t get to visit all my wonderful blog ”colleagues” out there. I didn’t get to reply to comments. I didn’t get to edit my little landing video from the flight on Friday. I didn’t get to hang my wet laundry.

To sum it up = I didn’t get to do anything. What a waste of hours. Gah.

I suppose I should see it as investment in rest and health, my body obviously needed sleep. But I would rather have used my evening hours more actively.

This means I can’t post anything at 3 pm today since I will be working – hopefully I will keep myself awake this evening to update then instead. Today is a fun day – I will attend a day conference about Smart Intranets with a colleague.

What are your plans for today?


Solnedgång igen

Jag bara älskar den här tiden när jag får se så fina solnedgångar från balkongen. Jag var tvungen att ta kort igen. Bara att vänja er vid fler av samma motiv framöver, bara lite olika himlar. Jag kan helt enkelt inte låta bli att ta fram kameran.

Söndagkvällen börjar lida mot sitt slut. I tankarna är jag min vana trogen redan på jobbet och har hela veckan på gång i huvudet samtidigt. Mina tankeövningar att försöka hålla fokus på nuet går långsamt framåt. Det är ju svårt att lära gamla hundar att sitta och medelålders halvstressade hjärnor att hitta nya spår, så man får ha lite tålamod. Rom byggdes inte på en dag. Nu kommer jag inte på fler klyschor för att beskriva min förvirring. 🙂

Vi tar solnedgången istället!

Hur bra är du på att vara fokuserad här och nu?

_MG_7137

 

 


Moln

Jag var i Borås i fredags och den här gången över dagen så jag flög. På morgonen när jag körde till flygplatsen så hade jag en rodnande gryning i backspegeln. Jag fick liksom verkligen tvinga mig själv att titta framåt på vägen istället för att förundras över den vackra himlen i backspegeln.

Inom mig jublade jag över att jag nu körde denna väg så tidigt på morgonen med solen precis i horisonten. Senast jag körde till Bromma var det bäcksvart ute. Samma sak när jag flög hem igen. Jag landade vid tjugo över sex på kvällen och det var ljust som på dagen.

Så underbart!

Det var en riktigt fin flygtur hem med fantastiska moln. Landningen skedde över stan till min förtjusning och jag kunde vinka hem. Jag gjorde en film av det men den har jag inte hunnit redigera. Jag hoppas kunna få upp den på tisdag. Så till dess bjuder jag på en kavalkad av molnbilder genom flygplansfönstret.

Helgen har varit lugn. Jag har bara pysslat och grejat hemma. Dessutom har jag torkat av och pumpat cykeln. Snart är det dags att börja röra på sig efter allt bilkörande. När det blir lite varmare på morgonen så tänkte jag ta cykeln till jobbet två dagar i veckan och bilen tre.

Hur var din helg? 🙂

IMG_0769
IMG_0770
IMG_0779
IMG_0793
IMG_0796


Regnoväder

Ikväll kom årets första riktiga regnoväder. Det vill säga, inte ett ”snöblandat regn runt nollan”-regn, utan riktigt regn. Skurregn. Jag tycker att det var härligt att höra regnet som de kraftiga byvindarna kastade mot fönstren. Sådana här skurar är ett vårtecken!

Dessutom älskar jag ljuset när det regnar. Speciellt när regnet precis har slutat eller fortfarande hänger i luften, men börjar gå över. Solljuset som lyckas tränga igenom molnen fångas upp när det reflekteras i blöta gator och hustak och det blir så häftiga effekter och kontraster mot de mörka molnen och det mulna ljuset som nästan tar bort all färg och spridljus liksom.

Eller vad säger ni?

_MG_7125Regnet drar förbi.

Det här inlägget publiceras imorgon bitti klockan åtta. Jag måste upp tidigt imorgon så jag orkar helt enkelt inte skriva ett inlägg till nu ikväll. Orkar jag, så kommer det ett nytt inlägg på kvällen. Annars får jag önska alla en riktigt trevlig helg!


Photo project – painting with light

Ok. So I might have bended the theme a bit this week. But one could say it is at least playing with light and colours. I was devoting myself to try out soap bubbles and water effects. I covered a cutting board in a colourful gift wrapping paper and put it in the sink as a background for the tap water and bubbles. I took hundreds of photos hoping some of them would be good! I didn’t succeed too well with the water photos, I don’t have enough zoom on my camera to get really close to the drops. But I managed to catch some nice bubble photos, I think. And the photos looks good together like a ”theme”.
 

_MG_6945Running tap water catching the colours of the background

_MG_7015My favourite photo this week.

_MG_7055Single bubble (cropped)

_MG_7060Single bubble.

Jen will put up her photos tomorrow! Don’t forget to check hers out.


Office thoughts

I love my job, but today (yesterday when you read this!) as I was sitting in my office chair looking out through the dirty office window I realised I wanted out. I was listening to the traffic passing by and the noise from all the construction works going on outside and sighed.

I wanted out, out in the open air somewhere. Surrounded by forests, vast horizons, open waters, big skies. I dreamt of birds singing, wind passing through the leaves, waves hitting the shores. And to just exist, with nothing else on my mind than the beauty around me.

Sometimes everyday life does this to me. I love my job and my routines, but at the same time, sometimes they make me tired and long for something else.

I guess that’s normal.

Right?

20160407_075717
Longing for a different view

(At 3 pm I will be posting my photos for Jen’s and my photo project this week. Come back then! 🙂 )

 


Kväll i Humlegården

Härligt motljus filtrerat genom molnslöjor under en tidig marskväll i Humlegården. Jag är en naturmänniska i själ och hjärta men varje vår när solen och ljuset kommer tillbaka så blir jag förälskad i Stockholm igen. Den här stan är verkligen en vår- och sommarstad. Stockholmsvintern är glåmig, smutsig, mörk och trist. Det är precis som om staden då tar ett steg tillbaka. Den maskerar sin skönhet i vinterslasket och mörkret, för att den ska kunna förföra och hänföra oss igen varje vår.

Eller är det bara jag som blir nyförälskad i stan varje vår?

20160324_160838
Mobilbild.


Solnedgång

Dagen började mindre smickrande med regn. Men även regn är ett vårtecken. Det är så härligt att se droppar från himlen istället för flingor nu. Jag tycker faktiskt om regn. Fast just så här års är ju regnet ofta följt av kyla och gråväder. Sommarregn är finare.

Men dagen tog sig! Mitt på dagen kom solen och spred vårvärme över promenaden ned till T-snabben för att handla lunch. Åh vad härligt det var. Jag ville verkligen inte gå tillbaka in och sitta resten av dagen instängd på ett kontor.

Hemma njöt jag av att solen sken in i lägenheten. Jag älskar den här tiden av året. För nu när jag kommer hem så ligger solen precis rätt på. När jag öppnar dörren hemma och tittar in i min lilla lya så flödar det av ljus i lägenheten. Hela rummet svämmar över av solljus. Det är ju obarmhärtigt avslöjande när det gäller damm och skitiga fönster, men det bryr jag mig inte om! Jag blir bara lycklig av att kliva in i ljuset.

Eftersom solen ligger på och jag bor högst upp i huset så får jag också njuta av fantastiska solnedgångar. Igår stod jag på balkongen utan jacka och såg på när solen påbörjade sin resa ned bakom horisonten i väst för att lysa upp en annan del av vår planet.

_MG_6933
Resan påbörjad.

_MG_6938Lite senare. Snart försvinner den. Och lyser upp molnen på vägen ned.


Out of focus – again!

I wrote in a post a while ago about how I need to stay focused on the present. Doing that will reduce stress levels and make myself more efficient.

So many things are fighting for attention in my poor brain at the moment. I am trying to prevent too much chaos in my poor little middle-aged head.

One big part of this problem is that I am way too good at thinking and planning ahead. So much that I miss the present and just become scatterbrained instead. Forgetting things, mixing things up. What is up and what is down??  Gah!

Like at work today. It was a day full of one meeting after the other. I realised that part of the time during the meetings I was zoning out – thinking about the next meeting and what I needed to do inbetween the meetings. And inbetween meetings I was focusing on all the things I needed to finish inbetween the meetings and added to the chaos in my mind by thinking and planning on what I need to finish tomorrow. So I ended up doing ten things at the same time! How efficient was that you think? Chaos.

Marie – get a grip already. One. thing. at. the. time.

How hard can it be??

 


Can we fight hate and fear?

I want to make another car trip with my camera this weekend. Any ideas? Any safe places?

I want to be able to take amazing photos out in nature in sunrise and sundown and try out taking photos of the night sky and stars. But I am too scared to be out alone nowadays, and also with theft attractive camera gear with me begging someone to attack me. I even feel a bit insecure being out in middle of the day and even though I find it a bit embarrassing and disturbing to bring out the camera and take photos among people – I stay around places where I know there are plenty of people around, or near.

I hate that I can’t look through that fear and that it prevents me from doing what I want. Things have changed so fast. I didn’t use to feel this way in ”safe” Lidingö but only in six months time things have changed for the worse in terms of thefts, rapes, attacks etc. It’s a scary development.

I think the whole world has become more violent, more hateful and less tolerant the last couple of years and that change is also very quick. Can someone tell me where this is coming from?

Is it the years of economic crises that make this hate appear and the world such an unstable place? I mean, Hitler came about after the economic depression in the 30s. Are we seeing the same change now?

Is it power hunger and greed among the big leaders of this world? The fight for oil, money and power?

Why do we suddenly hate so much?

I think we need to be aware of something. Some people benefit from this hate. Identify them. And find the money. There is our source.

Can we fight the hate and fear in ourselves, that these people set out to plant into our souls, for a better world? So that they don’t win and destroy our world? Or do we fall for propaganda on both sides painting the others as evil?