Categories:
Hur ska jag ens börja skriva detta blogginlägg? Jag hade sådana planer för Creative Being och sådan inspiration förra året. Men så kom livet emellan. Igen. Hur många gånger har jag inte startat om igen med Creative Being. Varje gång slutar det på samma sätt. Jag orkar inte hålla uppe takten! Jag har nu tvingats att inse att det inte går att kombinera Creative Being så som jag ville ha det med heltidsjobb och utmattningssymtomen som ständigt återkommer. Jag har fortfarande inte fått något svar på varför jag är så otroligt trött. Är det utmattningsdiagnosen i sig som segar sig kvar eller är det sköldkörtelproblematiken som aldrig löser sig? Är det klimakteriet? Eller är jag bara knäpp!? Ibland undrar jag och förtvivlar över att jag aldrig riktigt kommer över vattenytan! Det har också hänt en hel del 2022. Det allra bästa som hände var att jag träffade min lille Nisse […]
Att flytta en hemsida är nästan lika stressigt som att flytta till en ny bostad! Men nu har jag fått det mesta att fungera på denna nya sajt! Hoppas du ska trivas här på vår nya plats och att du gillar det nya utseendet! Själv är jag jätteglad för den nya designen som jag tycker speglar känslan jag vill att du ska få av Creative Being bättre än vad jag kunde åstadkomma på förra sajten. Nu ligger sajten på ett webbhotell med en riktig wordpressinstallation i botten vilket ökar driftsäkerheten, ger mig större kontroll och öppnar för mer funktionalitet. Det är riktigt roligt tycker jag. Jag har stora planer för denna sajt på sikt! Creative Being började ju som en blogg om min kreativa resa. Nu har det vuxit till något mer. Ett hobbyprojekt för att sprida kreativiteten till andra som jag – oss icke-konstnärer. Bloggen kommer dock alltid att […]
Vem trodde att det senaste inlägget i denna blogg skulle publiceras i januari 2018. Det har varit två omtumlande år, som till slut ledde till utmattning och sköldkörtelproblem. Vad som är hönan eller ägget av dessa två vet jag inte, men att långvarig stress är grunden till båda är jag övertygad om. Att dessutom krascha in i den berömda väggen mitt i en pandemi med så kallad social distansering är inte heller att rekommendera. I en tid i livet då man aldrig har behövt sina nära och kära mer, får man inte krama dem, inte träffa dem. Det går inte att beskriva. Och jag förlorade min mormor, en av de personerna som stått mig allra närmast i livet, på det grymma sätt som detta virus skiljer oss från våra kära. Utmattning, sorg, sjukdom. Allt på en gång. Jag kommer säkerligen skriva mer om detta – hur allt har påverkat mig, […]
Thank you! ❤️❤️
Good to see you back writing! X
Tack för fina ord!! Såg inte din kommentar förrän nu! Förstår inte hur jag kunnat missa att se och godkänna…
Så fantastiskt skrivet! Du sätter verkligen ord på tillvaron o det vackra i stunden o i ögonblicket, det som ingår…
[…] bild tog jag med för att den är tidig vår för mig. Detta var en aprilmorgon för tre år…