Jag bara älskar den här tiden när jag får se så fina solnedgångar från balkongen. Jag var tvungen att ta kort igen. Bara att vänja er vid fler av samma motiv framöver, bara lite olika himlar. Jag kan helt enkelt inte låta bli att ta fram kameran. Söndagkvällen börjar lida mot sitt slut. I tankarna är jag min vana trogen redan på jobbet och har hela veckan på gång i huvudet samtidigt. Mina tankeövningar att försöka hålla fokus på nuet går långsamt framåt. Det är ju svårt att lära gamla hundar att sitta och medelålders halvstressade hjärnor att hitta nya spår, så man får ha lite tålamod. Rom byggdes inte på en dag. Nu kommer jag inte på fler klyschor för att beskriva min förvirring. 🙂 Vi tar solnedgången istället! Hur bra är du på att vara fokuserad här och nu?
Thank you! ❤️❤️
Good to see you back writing! X
Tack för fina ord!! Såg inte din kommentar förrän nu! Förstår inte hur jag kunnat missa att se och godkänna…
Så fantastiskt skrivet! Du sätter verkligen ord på tillvaron o det vackra i stunden o i ögonblicket, det som ingår…
[…] bild tog jag med för att den är tidig vår för mig. Detta var en aprilmorgon för tre år…