Vem trodde att det senaste inlägget i denna blogg skulle publiceras i januari 2018. Det har varit två omtumlande år, som till slut ledde till utmattning och sköldkörtelproblem. Vad som är hönan eller ägget av dessa två vet jag inte, men att långvarig stress är grunden till båda är jag övertygad om. Att dessutom krascha in i den berömda väggen mitt i en pandemi med så kallad social distansering är inte heller att rekommendera. I en tid i livet då man aldrig har behövt sina nära och kära mer, får man inte krama dem, inte träffa dem. Det går inte att beskriva. Och jag förlorade min mormor, en av de personerna som stått mig allra närmast i livet, på det grymma sätt som detta virus skiljer oss från våra kära. Utmattning, sorg, sjukdom. Allt på en gång. Jag kommer säkerligen skriva mer om detta – hur allt har påverkat mig, […]
Thanks. I think I'm doing reasonably well, even if there have been many restrictions, if you have to change some…
Agree 100%. I think a lot of us have had to rethink our lives during the pandemic. And I think…
The pandemics that started last year was something completely unexpected and unknown that changed so much our lives. It was…
Hugs right back! What would I have done without you! ❤️
You have had such a tough time of it, your strength and determination are such an inspiration. I am so…