Jag sitter, eller ligger snarare, här och lyssnar på ett ihärdigt aprilregn utanför denna torsdagkväll. Lägenheten ligger i mörker för jag har inte tänt några lampor. När regnet kom så tog det bort solljuset som tidigare flödande in i lägenheten. Jag njuter av mörkret och av ljudet från regnet som slår mot rutorna som blandas med ett metalliskt smattrande mot balkongräcket i plåt. Det blir nästan meditativt att bara ligga här i mörkret och lyssna på regnet. Det var det där med att leva i nuet. Det här är ju det bästa exemplet på att vara  just här och nu. Inte tänka eller göra någonting annat än att bara uppslukas av mörkret och smattrandet. Fast jag lyckas ju bara delvis. För jag tar fram paddan och skriver detta. 😉 Men det har gått tio minuter. Så jag har i alla fall varit helt och fullt i nuet i dessa tio minuter. […]