Ibland behöver man tänka. När jag har något som jag måste hantera känslomässigt så behöver jag vara i fred. Jag behöver vara ensam med mina tankar. Idag (igår) var en sådan dag. Elfvik var precis den rätta platsen för där är jag ensam, men nära alla mina kära som jag har mist. Och det var precis dem jag behövde idag. Det var en fin stund. Trösterik. Jag såg på solnedgången. Skymningen spred ett magiskt svagt orange ljus över vattnet och himlen. Vattnet var stilla. Lite lätta krusningar som kluckade nästan sövande när de mötte stenklippan jag satt på. Ljudet blandades med fåglarnas kvittriga kvällssång. Kvällen var inte kall men lite friskt kylig mot kinderna.  Jag värmde mig med varmt te och lät tankarna och känslorna gå som de ville. Elfvik var verkligen på min sida denna kväll. Så vacker, så stillsam, så fridfull. Så nära. Ta vara på livet. Det är så försvinnande […]