Yoga fail

Yoga fail. English summary under the clip.

Jag träffade en personlig tränare i fredags för att få hjälp med nästa steg för att stärka hållning och rygg för min skolios. Det är en seg process och jag har tappat sugen när det gäller mina sjukgymnastövningar. De tar över en timme att göra och de tråkar ut mig nu. Då är det svårt att motivera sig. Speciellt när man jobbar mycket, ofta kommer hem sent, är trött, och vill ha lite fritid också.

Jag och en väninna har börjat med olika aktiviteter ihop för att röra på oss och motivera varandra. Vi simmar varannan lördag, spelar badminton varannan fredag, och varannan fredag tränar vi på gym. På gymmet vill jag veta vad jag gör så att jag inte skadar mig och för att utmana mig med nya mål. Därför bokade jag in en tid med en personlig tränare och fick tips på övningar.

Hon trodde också att yinyoga skulle vara något för mig och rekommenderade mig en hemsida som beskrev filosofin bakom och ett par övningar hon tyckte jag skulle testa. Filosofin låter bra – ökad smidighet, att släppa spänningar, öppna upp sinnet och kroppen, och vila. Det låter precis som något jag behöver.

Sedan såg jag övningarna.

Och gapskrattade rakt ut! Seriöst? Driver hon med mig?

Jag var bara tvungen att bjuda er på detta, hur pinsamt det än är! 🙂 Ni FÅR skratta. Det är meningen. 😉


Yoga fail

English summary

On Friday I met with a personal trainer to get some advice on how to move on with strengthening my back and posture for my scoliosis. It is a very slow process, and I have been slacking with my physiotherapy exercises. Simply because they take me over an hour to go through and they are getting boring. It’s hard to stay motivated, inbetween everything else.

Me and a friend of mine have started some activities together. We go swimming every other Saturday, every other Friday we play badminton and every other Friday we go to the gym. At the gym I want to know what I am doing, and be sure that I am not hurting myself and I want to challenge myself with new goals. That’s why I consulted the personal trainer. She gave me some good exercises to move forward.

She also suggested I should try yin yoga for my tense and stiff muscles. She recommended a couple of exercises and when I looked it up online, the philosophy sounds good for me – flexibility, release tensions, open up the mind and rest. It sounds like just what I need.

Then I saw her suggested exercises.

And laughed out loudh! Seriously? Is she joking!?

I just had to give you this, as humiliating as it is! 🙂 You ARE allowed to laugh. That is the point. 😉  Watch the clip above.


Sikta mot himlen

Aim for the sky. English summary under the photos.

Jag tittade upp mot himlen häromdagen i solnedgången.  Jag förlorade mig i färgerna, rörelsen, ljuset, kontrasterna och fylldes av en abstrakt längtan efter total frihet. Den känslan ville jag fånga. Suga in och bevara i själen som en tavla.

Det finns så mycket som håller mig tillbaka från den där totala friheten. Rädsla, bristande självkänsla, självtvivel. Jag kan nog inte. Jag bör nog inte. Jag vågar nog inte. Fast jag ju egentligen vill. Innerst inne. En liten undangömd längtans röst i själen som aldrig fått bli hörd, på grund av inlärda ifrågasättanden av den jag är och vad jag är kapabel till. En inlärd självuppfattning att inte duga som jag är.

När jag såg upp mot himlen så förlorad i denna frihetslängtan så hörde jag den där rösten, som en tydlig viskning.  Det är dags att utmana och ifrågasätta rädslan och självtvivlet – dessa automatiska tankefällor som så lätt tas för sanning. ”Friheten finns här om du vill ha den. Lyssna till mig. Utmana mig!”

Jag lydde. Varför skulle jag inte kunna? Varför skulle jag inte våga?  Att inte våga är ju att inte leva. Jag frågade: Är du med mig?

Jag fick svar i form av ett inre leende. En bekräftande suck av befrielse – ett litet frö av frihet som äntligen fick näring och omsorg och kan börja växa.

”Jag är med dig. Sikta mot himlen!”

_mg_8644
Solnedgång 18 februari 2016. Lidingö.
_mg_8650_stor
Solnedgång 18 februari 2016. Lidingö.

English summary

Aim for the sky

I was looking at the sky in the sunset the other day  and got lost in the colours, movement, light, contrasts. I was filled with an overwhelming abstract longing for total freedom. I wanted to capture that feeling. Keep it in my soul as a painting of the limitless sky.

So much is holding me back. Fear, selfdoubt, lack of self esteem. I can’t , I shouldn’t, I don’t dare. Even though I want to, deep inside. My mind is so full of questionning of who I am and my abilities. A learned misconception that I am not good enough. A misconception so deep and loud that it becomes a truth, that keeps silencing that hidden voice of longing that was never allowed to be heard.

As I was looking at the sky, so lost in this desire for freedom, I heard that voice. As a clear whisper. It is time to challenge these misconceptions. ”Freedom is inside you. Listen to me. Challenge me!”

I did as I was told. Why wouldn’t I be able? Why shouldn’t I? Why shouldn’t I dare? Not to dare is to not live. I asked: Are you with me?

The answer came as a smile from within. A confirming sigh of liberation – a small seed of freedom that finally got attention and can start to grow.

”I am with you. Aim for the sky!”


Mångalen

Är det fler än jag som är fascinerad av månen?

En månbelyst natt har något trollskt över sig. Det finns ju många myter om månen som har med skräck att göra. Varulvar som kommer fram vid fullmåne och häxor som avbildas som siluetter mot månen när de flyger iväg över himlen på sina kvastar.

Men jag finner tröst i den och tycker den är otroligt vacker i alla sina skeden. Från den första tunna skäran på himlen när den kommer tills den är full och lyser på oss som en lykta i himlen tills den försvinner som om den lägger sig till ro. Det är något djupt trösterikt för mig att se denna himlakropp som reflekterar solljuset till oss även när solen lämnat vår horisont och lyser upp en annan del av jorden.  Det är som att måne och sol tillsammans vill påminna oss om att ljuset alltid finns någonstans även när det är som mörkast. Som en stråle av hopp.

Även när månen reflekterar ljus av den uppåtgående eller nedgående solen mot en fortfarande blå himmel är den vacker. Det är som ett skiftbyte mellan sol och måne. De lämnar över till varandra. ”Natten var bra. Ta över nu Sol med ditt morgonljus”. ”Dagen har gått alldeles utmärkt. Fortsätt nu att reflektera mitt ljus under natten, Måne!”.

Dess dragningskraft märks ju även i tidvattnet. Tänk att månen påverkar vattnet på jorden när jorden rör sig närmare eller längre ifrån månen i sin bana. Är det inte häftigt??

Allt naturen och universum hittar på fascinerar mig och får mig att bli hänförd. Tänk att lilla jag, en liten fis i rymden, ändå får vara en del av allt detta mäktiga. Utan det, fanns ju inte jag! Eller du.

_mg_8585

English summary

Am I the only one fascinated by the moon?

Many superstitions about the moon has to do with fear. Werewolves showing up in full moon, witches depicted as a silhouette against the full moon when she takes off across the sky on her broom.

For me it is the opposite. I find comfort in the moon and its beauty. To see this body in space that reflects the sunlight down to us at night, as if the sun and the moon work together to always remind us that the light is always there, even in the darkest of nights. Like a beam of hope.

When the moon reflects the light of the rising and setting sun when the sky is still light it is like they change shifts. ”The night was alright, now you can take over Sun with your morning light!”. ”The day has been great, get on your duty Moon!”.

The moon’s power also shows itself in the lunar pull of the tide. Imagine that the moon affects our waters when our Earth moves closer or further away from the moon in its orbit. Isn’t it just fascinating???

Everything nature and universe do overwhelmes and enthralls me. To think that little me, a mere little nothing in the whole endless universe, still gets to be a part of it all. I wouldn’t be here without it. Neither would you!


Anpassad design!

English summary below

Som ni ser har utseendet ändrats lite. Jag vill få bilderna att framträda bättre så jag testar ”full width”. Jag tycker bilderna gör sig bättre när de är större. Högermenyn ligger nu i sidfoten på sidan och jag kommer att anpassa storleken på bilderna i de två senaste inläggen så att de fyller hela bredden.

Jag testar också att ta bort headerbilden eftersom jag tycker den är för stor. Den tar för stor plats på höjden och temat jag har tillåter inte att jag ändrar höjden på den.

Vad tycker ni?

English:

I have adapted the look of this blog a bit as you can see. I want my photos to show better so I try a ”full width” layout. The right sidebar menu as now moved to the footer and I will resize the photos in the last couple of posts so they fill up the full post width. I think the photos come out better when you can see them larger.

I also try without the header photo because I feel it takes up too much space.  The theme I have chosen won’t allow me to change the height.

Let me know what you think!


Lycka över nytt objektiv!

”New camera lens happiness!” English summary below

Jag är så glad!

Äntligen gjorde jag slag i saken och satsade på ett nytt lite bättre objektiv och ett bättre stativ som orkar bära kameran ordentligt. De kom igår och idag åkte jag på nytt till Lidingöbron efter jobbet för att se om lite av den där magin jag upplevde häromveckan kunde återskapas.

Det kunde den inte – inte som den dagen. Den magin kommer jag nog få jaga i evighet. Men lite mer magi än sist i alla fall. Och jag är så lycklig över mitt nya objektiv. En helt annan skärpa.

Jag frös som en tok. Jag var verkligen inte klädd för tillfället. Mina handskar hade jag glömt hemma så händerna kändes som djupfrysta. Låren var helt bortdomnade av kylan eftersom jag inte hade några långkallingar under byxorna som skydd. Men vem bryr sig? Jag hade så kul!

Nu vill jag ut och fota mera med mitt nya objektiv!

Vad tycker ni?

_mg_8574

Hotell Foresta Lidingö från Ropsten

_mg_8575

Finlandsfärjan anländer Frihamnen! Bodal och Larsberg kastar sina ljuspelare i vattnet på Lidingö till vänster.

_mg_8578

Frihamnen från Lidingö

English:

New camera lens happiness

I finally decided to actually go for it. To get a new better lens for my camera and a new better tripod.

They arrived yesterday and today on my way home from work I went by Ropsten and Lidingöbron again to try to find that magic again I experienced the other week.

The magic was of course not there today either but at least it was a bit more interesting than last time. And I am so happy with the new lens. What a difference in sharpness!

I was not dressed for the occasion. It was freezing cold. I forgot my gloves at home so my hands felt like deep frozen. My thighs went numb since I had no tights under my pants to protect them from the cold. But who cares? I was having fun!

I can’t wait to get out with my new lens now to take more photos!

What do you think of the photos?